Alex Krause och John Locke gör sina Birichino-viner i Santa Cruz i Kalifornien, från vingårdar med stockar som, som de själva säger, till och med kan spåras tillbaka till discoeran. De omkring femtio år gamla stockarna ger viner med djup, komplexitet och nyans, trots att de är lätta, tillgängliga och saftiga i stilen. Här handlar det om röd frukt och vibrerande friskhet snarare än stora, kraftfulla smaker. Vinet är doftande och örtigt och fungerar lika bra till köttiga fiskrätter och tonfisk som till charkuterier och småplock. Kom ihåg att kyla det lätt före servering för att lyfta fram den där pigga energin.

Vilken glädje det här vinet är. Det är en djupare, mer eftertänksam och rikare stil av Fleurie, en av de stora appellationerna i Beaujolais. Vinmakaren Alain Coudert säger att den extra fylligheten och komplexiteten kommer från deras äldre vinstockar och den säregna jordmånen. För oss innebär det ett vin som nästan kan påminna om Pinot Noir (fast till halva priset) när det blivit äldre. Just nu är det livligt och energiskt, med en silkeslen känsla och frisk, klar syra. Här finns mycket skogsbär och körsbär, med en blommig ton i avslutet. Kyl det gärna femton till tjugo minuter för att behålla fräschören och servera till nästan vad som helst.

Sydafrika håller snabbt på att bli födelseplatsen för vinvärldens moderna klassiker. Det här är ännu en fantastisk årgång av ett vin som hyllas världen över. Perfekt för fans av de mer robusta Crus från Bourgogne och modern Barolo. Doft av svarta körsbär och rosenblad, med örter och jord, följs av en saftig, fruktig smak som dröjer sig kvar. Jag ser det framför mig till ankbröst med körsbärssås, eller kanske en risotto.

Om jag bara fick ta med mig ett vin till en öde ö skulle det vara ett vitt vin från Bordeaux. Bordeaux är nämligen perfekt för att göra friska, eleganta vita viner längs Atlantkusten. Vinet kanske verkar dyrt (okej, det kostar 346 kr… det är ganska dyrt), men det är ett riktigt kap jämfört med andra stora vita viner från världen över. Med smaker av citrus och vit persika, samt en lätt örtig och bladig ton, är det ett komplext vin och ett måste för alla som älskar Sancerre eller Pouilly-Fumé.

Dags att unna sig ordentligt. "Wow", står det i Joes anteckningar. "Så mjukt, så raffinerat och det sitter kvar hur länge som helst. Ett seriöst och fantastiskt vin." Det har en silkeslen känsla i munnen, med mer röda än mörka bär, och en friskhet som är perfekt balanserad mot den mogna frukten i vinets kärna. Servera till anka. Men då ska det vara en riktigt bra anka.