Det bästa sättet att beskriva det här är: "som Barbera d’Alba... fast bättre". Och det "bättre" heter Luigi Pira, som gör riktigt fina viner i flera av Piemontes druvor och stilar. Det här är deras instegsvin, men också en introduktion till hela egendomen: tydlig, vackert definierad frukt och fin precision, i ett vin som är mjukt, generöst och har Barberas härliga följsamhet, med ett jordigt och örtigt avslut. Servera till i princip allt italienskt.

När Joe först smakade det här trodde han att det var mest sauvignon blanc men det är mest semillon. Även sommelierer har tydligen fel ibland. Det ger vinet en blandning av friska, gröna och lite bladiga frukttoner som äpple, tillsammans med rikare, mjukare och lite sötare toner från fatlagringen som lämnar en lång nötighet. Det finns något väldigt elegant med fatlagrade vita viner från Bordeaux och de är verkligen underskattade. Bordeaux borde faktiskt göra mycket mer vin som det här.

Nya Zeelands Sauvignon Blanc borde egentligen ha två namn. För det finns de enkla, vanliga på den billigare sidan av skalan, och så finns det fascinerande, rena och precisa viner som det här, med lager av passionsfrukt, honungsmelon, fläder och japansk yuzu-citrus. Det här är vårt ”vin-som-passar-till-thaimat” och det gör sig särskilt bra till grön curry. Eller prova det till en sallad med getost. Väldigt mycket vin för pengarna.