Återuppstådda vintrender

Soave Classico har återuppstått från de döda, och tack och lov för det. Det har kommit för att rädda oss från de livlösa flaskorna med ullig, karaktärslös Pinot Grigio som vandrar runt på hyllorna som zombieviner. Soave var en gång reserverat för trattorior och 70-talsfester, men Soave CLASSICO är ett friskt, fruktigt och piggt vitt vin med massor av personlighet och matvänlig syra. Ett utmärkt aperitifvin som också passar till fisk och lättare pastarätter.

Ungerskt Bull’s Blood var skräcken på många hemmafester under 70- och 80-talen. De ungerska kommunisterna var inte direkt kända för sin hängivenhet till vinmakningens finare nyanser, och vinet dog därför ut och ersattes av friskare och fruktigare viner från till exempel Australien. Men nu är Ungern tillbaka med viner som har stil, självsäkerhet och bred charm. Gjorda på den härligt fruktiga druvan Kekfrankos, samma druva som en gång gjorde Bull’s Blood berömt.

Det är lite oturligt att namnet på de här klassiska Chiantiflaskorna, ”fiasco”, också betyder ett fullständigt fiasko. Och på många sätt var det just det för Chiantis bästa producenter när marknaden svämmade över av viner som uppskattades mer för flaskans värde som ljusstake än för smaken. Så varför vägrar denna relik från det förflutna att dö ut? Faktum är att Chianti har lagt ner mycket tid, arbete och pengar på att skapa fruktigare, mjukare och mer generösa viner. Och för oss som känner lite nostalgi finns de fortfarande att njuta av i en fiasco.

Smörig Chardonnay är så 80-tal att den tar på sig kavaj med axelvaddar och dansar till en saxofonsolo av Kenny G. Det är en vin­stil med ungefär samma finess som ett aerobics­pass i neonglansiga tights. Ändå vägrar den att dö. Lite som ABBA och Reebok Classics har den rika, fruktiga och krämiga stilen fortfarande sina trogna fans. Ungefär vart tionde år förklarar alla att den stora smöriga Chardonnayen är död och begraven. Och ungefär fem år senare upptäcker vi att den rest sig ur graven igen.