Det här vinet har samma skörhet och skönhet som fint porslin. Det bjuder på lager av vita blommor och persika, tillsammans med en tydlig våt sten-karaktär som kommer fram när munnen börjar vattnas. Vinet är lätt halvtorrt, men upplevs mer fruktigt än sött. Det har hyllats brett av kritiker, med all rätt. Vi älskar den här lättare stilen av riesling att dricka som den är, men tyskarna själva skulle hävda att den gör sig allra bäst till mat, särskilt lättare fiskrätter och vitt kött med försiktiga kryddor.

Kritikerrosade Bastor Lamontagne (hyllat av bland andra Decanter och Jancis Robinson och oss) är en modernare stil av Sauternes med honung, aprikos och frisk grapefruktsyra. Det är elegant, lättare än många andra i området och funkar både till efterätter, ostar och för sig själv. Och inte minst: det är den bästa matchning till en lussebulle.

Vi måste respektera klassikerna, särskilt till det här priset. Vilket vin. Det här är en lektion i hur stor Mosel Riesling ska smaka. Och just Mosel tillhör de största. Den skifferdrivna syran har det som vinkännare kallar en ”slipprig” känsla. Lime och citron ger fräschör som balanseras av en lätt sötma och en intensiv precision. Ett strålande vin som vi gärna tar ett glas av på egen hand innan vi matchar det till lätt kryddade fisk- och skaldjursrätter. Ren njutning.

Alla vinälskare borde få chansen att prova Château d’Yquem åtminstone en gång. Mer än legend än ett vin, som hör hemma på kungliga och kejserliga bord, vid stora tillfällen och på några av världens främsta restauranger. Det är ett intensivt och komplext vin, lager på lager av kanderad ingefära, apelsinblom, torkad apelsin, aprikos, ananas, lemon curd, saffran, marsipan, vanilj och kaprifol. Jag skulle kunna fortsätta länge till. Det här är ett vin som inte lever i decennier utan i mer än ett sekel. När det är som bäst är det världens främsta söta vin.