Cinsault

Du kan köpa det här för att det är ett utmärkt rosévin med dofter av smultron och en örtig avslutning. Eller för att det är ekologiskt och välgjort. Eller… för att det ägs av Brad Pitt. Det här är en genuint bra vingård med (trots) kändisägare. Ännu mer kändisar: på Château Miraval spelade Pink Floyd in delar av albumet The Wall.

Vad händer när två av de största namnen från världens mest prestigefyllda vinregion bestämmer sig för att göra en rosé från Provence? Det här. Grundat av Jacques Seysses från Domaine Dujac och Aubert de Villaine från Domaine de la Romanée-Conti. Det är ett mineraldrivet vin med aromer av jordgubbar, vita blommor och kryddor, samt en oväntat lång och komplex eftersmak. Servera till salade niçoise eller räkor. Jag har alltid sagt att man ska välja de “roliga” sidoprojekten, från de främsta producenterna och jag har sällan fel.

Châteauneuf-du-pape är varken underskattat eller överskattat även om inte alla flaskor lever upp till ryktet. Inom regionen finns emellertid mer eller mindre smarta val. Pierre Fabre på Mont-Redon gör prisvärda viner som inte tvingar dig att sälja huset. Generöst, varmblodigt och gjort för långa middagar. Här finns björnbärsfrukt med ett bett av svartpeppar och dofter av bergsörter som torkad timjan.

Kanske inte det första man tänker på som naturvin men visst är det det. Ett legendariskt vin från Bekaadalen i Libanon. Dekantera för att framhäva den komplexa och omisskännliga karaktären hos mörk frukt, läder och örtigt fat.